Quantcast
Channel: Misslyckade fettsnåla råd – Diet Doctor
Viewing all 156 articles
Browse latest View live

Var Ancel Keys en bluff? Dr Harcombe om the Seven Countries Study, del 1

$
0
0
7c-ancel-1-1600×553

Använde den kände forskaren Ancel Keys missvisande statistik för att sätta igång det fettskrämda vansinnet, med sin ”Seven Countries Study”? Ja, säger många idag. Nej, säger en ny vitbok, skriven på uppdrag av organisationen True Health Initiative med kopplingar till veganrörelsen.

Är du intresserad av detaljerna? Dr Zoe Harcombe presenterar en detaljerad analys:

Dr. Zoe Harcombe, PhD: The Seven Countries Study – Part 1

Personligen anser jag att det är fastställt att Keys och hans samarbetspartners partiskhet bidrog till hur urvalet av länder gick till, vilket hjälpte dem att få det förutspådda resultatet.

Detta är emellertid mest intressant ur ett historiskt perspektiv, då den här typen av statistiska samband normalt ändå inte kan bevisa orsak och verkan.

Tidigare

Hundratals kanadensiska läkare kräver ett slut på den fettsnåla kostdogmen

”Tro inte på American Heart Association” — smör, rött kött och kokosolja kommer inte ta kål på dig

Video om kostråd

Om fett

Inlägget Var Ancel Keys en bluff? Dr Harcombe om the Seven Countries Study, del 1 dök först upp på Kostdoktorn.


Min väg till LCHF

$
0
0
GettyImages-598826866-1600×1067

Det här är ett översatt inlägg av Dr Christopher Stadtherr, sjukhusanställd allmänläkare som nyligen börjat samarbeta med Diet Doctor/Kostdoktorn.

Jag har ingen fantastisk framgångshistoria om att övervinna diabetes eller fetma med LCHF. Det var istället så att min LCHF-uppenbarelse inträffade på grund av ett lägligt möte med en enda diabetespatient… och hans frukostbricka med våfflor och frukt. Längs vägen har jag fått bekämpa en livstid av dåliga kostråd.

Jag, precis som det flesta andra de senaste 40 åren, var ett offer för den fettsnåla dogmen som i hög utsträckning har bidragit till den epidemi av insulinresistens vi nu har. Faktum är att jag föddes mindre än två veckor innan den ökända McGovern-rapporten släpptes, Dietary Goals for the United States, 1977, som svartmålade fett och kolesterol utan legitim vetenskap för att backa upp påståendena.

chris-1-800×797

Som barn minns jag att det var stort fokus på matens fettinnehåll, medan man brydde sig mindre om hur mycket socker jag åt. Undantaget var tandhälsa. Jag klandrar inte mina föräldrar, de försåg sin familj med “hälsosam”, fettsnål mat, köpte alltid mager köttfärs, tog bort skinnet från kycklingen och köpte lättmargarin istället för det gamla hederliga smöret.

Jag höll mig undan fettet, men minns att jag konsumerade stora mängder saft, juice och läsk. Gatorade, en annan sockerstinn dricka, ansågs OK eftersom den var utformad för idrottsmän som behövde fylla på med elektrolyter (faktum är att ingen brydde sig om att tonårskillar drack det som om det inte fanns någon morgondag, vare sig elektrolyter behövde återställas efter fysisk aktivitet eller ej).

chris-2-800×735Socker användes till och med som en belöning under min barndom och jag fick verkligen betala priset (fråga min tandläkare). För tusan, i skolan blev vi “avlönade” med fritt val av godis för att torka borden i matsalen en vecka. Vad kunde vara fel med att äta någonting som skolan gav mig? Men det var inte bara rent socker som orsakade problem; olika former av socker är byggstenar till alla kolhydrater.

Eftersom jag inte visste att kolhydrater inte var ett dugg bättre än socker, var jag en “carb junkie” som barn. Det är vad som inträffar när du försäker undvika fett. Jag kommer ihåg att ett av mina favoritmellanmål var ett par skivor bröd med med ett tjockt lager av det förskräckliga margarinet “I Can’t Believe It’s Not Butter” och jag visste var bröd hälsosamt. Fettsnålt – check. Fullkorn – check. Fibrer – check. Fleromättade fetter – check.

Striden med kolhydrater

Vi snabbspolar fram till mitt första år på läkarutbildnngen – jag hade lagt på mig de sedvanliga kilona på college efter att ha konsumerat mer än min rättmätiga del av pasta, varma mackor med ost och Mountain Dew i buffén i matsalen. Nu bodde jag själv och behövde laga min egen mat. Av bekvämlighet, begränsad av all tid jag la ner på mina studier, hemföll jag åt billig, snabblagad färdigmat, frusna burritos och spaghetti. På den kolhydratstinna kosten fortsatte jag att gå upp i vikt under hela min utbildning. Det kändes som om viktuppgång var någonting oundvikligt om jag inte la ner mycket tid och ansträngning på uthållighetssport som löpning eller cykling.

Jag kommer ihåg en gång då jag desperat ville gå ner några kilo inför en resa till Las Vegas. Jag kände vid den tiden till lågkolhydratkost, som Atkins, men med min konventionella utbildnng hade jag alltid trott att det var orimligt att förespråka bacon framför exempelvis ett äpple. Trots det gav jag mig på lågkolhydratkost en vecka innan min resa till Las Vegas, det tillsammans med större ansträngningar på gymmet gjorde att jag lyckades “tappa” ett par kilo. Den viktnedgången var emellertid inte varaktig eftersom jag återgick till min enkla, kolhydratrika kost så snart jag återvände. Kilona kom naturligtvis tillbaka.

Utbildning i näringslära

En av kurserna under mitt första år på läkarutbildningen var näringslära, samordnad av en professor från institutionen i biokemi. Mina klasskamrater brydde sig inte speciellt mycket om den kursen, den var mycket grundläggande och lärde ut kostpyramiden – förespråkade fullkorn och svartmålade mättat fett. Näringslära var för oss en mjuk vetenskap och innehållet var relativt tunt jämfört med det enorma stoff vi skulle lära oss.

Föreläsningarna i näringslära var så lågt prioriterade att när vi skulle välja en dag att ”skolka” för att istället åka skidor, valde vi att skippa dagen då det var många föreläsningar i näringslära, utan att vara bekymrade över att vi inte skulle kunna ta igen det vi missade. Jag njöt inte bara av skidåkningen den dagen, jag besparade också mig själv flera timmars trist förläsning med samma gamla innehåll som jag hört tidigare. Jag är faktiskt ganska glad att jag åkte på den där skidresan. Och alla blev godkända på kursen i näringslära.

Genom hela min läkarutbildning, upptäckte jag att hela nutritionsområdet avfärdades ordentligt av den medicinska professionen – det var tydligt både genom mina lärare och andra som jobbar inom vården. Läkare generellt brydde sig inte så mycket om kostens påverkan på patienternas hälsa. Det vanligaste var att läkare helt enkelt lämnade ifrån sig all diskussion om näringslära till dietisten och ingen förväntade sig heller att läkaren skulle vara mer engagerad än så i diskussionen om kost. Tyvärr är det fortfarande på det viset och det är förklaringen till varför så lite har förändrats under de senaste 40 åren.

Ät mindre, spring mer

Efter åratal på en kolhydratrik kost gick jag ganska självklart upp i vikt, men kände mig en smula hjälplös eftersom jag var alldeles för upptagen för att hinna träna när jag redan led redan av sömnbrist under läkarutbildningen och specialistutbildningen. Jag minns att jag under mitt tredje år på specialistutbildningen gjorde ett allvarligt försök att äta “nyttigt”. Med tanke på min konventionella utbildning innebar det fettsnålt. Trots att jag drack en Mountain Dew (46 g socker per burk) varje dag (den källa till koffein som jag föredrog), tänkte jag att jag gjorde något gott för mig själv genom att äta fettsnåla sallader till lunch. Salladen kombinerades alltid med en flaska juice – Blue Machine, som innehöll 40 g kolhydrater, av vilka 29 är rent socker. “Det är frukt, sa jag till mig själv” – ett offer för marknadsföring.

På något sätt, och trots den enorma mängden socker, lyckades jag gå ner ungefär 5 kilo under loppet av några månader, kanske ett bevis på hur metabolt förstörd jag var vid den tidpunkten. Om jag kunde gå ner i vikt med den sockerkonsumtionen (över 100 gram per dag), måste jag ju ha ätit ännu mer kolhydrater tidigare, då den här sockerladdade kosten tydligen var en förbättring.

Kalorier in, kalorier ut

Så fyllde jag 30. Tydligen drog det min uppmärksamhet till det faktum att jag hade lagt på mig en hel del under läkarutbildning och specialistutbildning. Jag fann inspiration i bodybuildingvärlden och bestämde mig för att gå ner mina överflödiga kilon. Jag sa adjö till Mountain Dew för gott och jag rensade upp min kost och började följa ett 40/40/20-upplägg av kolhydrater/protein/fett.

Påverkad av den konventionella kunskapen om hur man går ner i vikt, tränade jag hårt i flera månader: HIIT (High-Intensity Interval Training) på en crosstrainer nästan varje dag och tyngdlyftning varannan dag. Till slut blev jag av med fett och la på mig muskler, jag gick ner omkring 14 kilo, men jag var helt utmattad. Ännu värre, jag var totalt uttråkad av maten jag åt – mina måltider var förutsägbara och bestod av äggvitor och havregryn på morgonen, sedan begränsade portioner av kyckling och sötpotatispommes flera gåner om dagen. Till middag en sallad.

Jag fick en lärdom – att gå ner i vikt genom paradigmet ”kalorier in, kalorier ut” är plågsamt och ohållbart.

Min LCHF-uppenbarelse

Jag snabbspolar fram till för ett par år sedan när jag som sjukhusläkare uppmuntrades att utföra ett förbättringsprojekt och var på jakt efter patientomsorg som var i behov av förbättring. Jag ser fortfarande framför mig det tillfälle då jag kom in i ett patientrum en morgon efter att ha sett patientens förhöjda blodsocker från dagen innan, i spannet 13.9-16.7 mmol/l. Framför honom fanns en bricka med resterna av diebeteskost-frukost – en belgisk våffla, stor nog att fylla upp en mattallrik, lönnsirap och en skål med frukt. Som på bilden nedan:

chris-3

Väldigt mycket kolhydrater, var min tanke. Varför tillät vi så mycket kolhydrater i en måltid på diabeteskost? Varför tilläts mina patienter att äta så mycket kolhydrater? Våfflor?!? Med sirap?!? Jag kämpar med att kontrollera mina patienters blodsocker, samtidigt som någon matar dem med våfflor?!?

Eureka! Jag hade funnit mitt projekt. Den här upptäckten var helt obegriplig för mig. Stunden var intensiv och jag visste med en gång att jag hade en stor uppgift framför mig.

Samma sak hade hänt på alla sjukhus jag arbetat på tidigare och ändå hade jag aldrig uppfattat det absurda i situationen. Jag hade tagit en passiv roll när det handlade om näringslära och litade helt enkelt på att dietisterna tänkte på mina patienters bästa. Jag bestämde mig där och då för att lära mig allt jag kunde om kolhydrater och diabetes.

Att utforska LCHF-litteraturen

Så började min resa in i LCHF-världen, jag insåg att de amerikanska kostråden var (och fortfarande är) farliga och baserade mer på politik än på vetenskap. Jag önskade att jag hade insett för många år sedan vad “diabeteskost” verkligen innebar, snarare än att blint lita på att det fanns en vetenskaplig grund för dess utformning. För det första, var kom konceptet “consistent carbohydrates” från? Finns det någon vetenskap som stöder ett sånt förhållningssätt gentemot diabetes? (Inte egentligen och avsikten är bara att göra doseringen av insulin enklare.)

Efter att ha gått igenom litteraturen, inklusive alla referenser som citeras i artiklar och yttranden, var jag djupt besviken över att inse att det inte finns någon bra vetenskap som stöder de nuvarande kostråden för att hantera diabetes. I korta drag, det jag fick fram ur litteraturen är det här: The Standard American Diet (SAD) är så usel att VILKEN förändring som helst leder till förbättrad blodsockerkontroll. Bara att växla från snabba kolhydrater till långsamma är nog för att uppleva förbättringar. Men, den förändringen är inte nog. Det är i princip att jämföra med att byta ut vanliga cigaretter till light-cigaretter – mindre skadligt, men fortfarande skadligt.

När jag började ta mig igenom litteraturen som handlar om att hantera diabetes med kolhydratrestriktion, insåg jag att det verkligen finns en växande skara av teoretiker som har det sunda förnuftet att rekommendera kolhydratrestriktion när det gäller att hantera en störning i kolhydrattoleransen, alltså typ 2-diabetes. Mycket tack till personer som dr Eric Westman i North Carolina, dr Nuttall and dr Gannon vid VA i Minneapolis, Minnesota och dr Tim Noakes i Sydafrika, som alla arbetar hårt för att få fram vetenskapligt underlag för att visa på effektiviteten i kolhydratrestriktion när det gäller att hantera typ 2-diabetes.

Jag läste deras publikationer med en respektfull känsla av uppenbarelse och insåg att kolhydratrestriktion hade potential att göra enorm skillnad.

Allt verkade vettigt – vi behandlar glutenintolerans med att ta bort gluten ur kosten och vi behandlar laktosintolerans genom att ta bort laktos ur kosten. Men varför talar vi inte om för kolhydratintoleranta personer (typ 2-diabetiker) att det ska ta bort kolhydrater ur kosten? Det verkar som det mest grundläggande av allt. Trots mitt sansade tillvägagångssätt på sjukhuset har mitt initiativ att begränsa kolhydratintaget för de som lider av diabetes ruskat om mer än en dietist, om man säger så.

För mig fanns det odiskutabla bevis på att LCHF diet också var det bästa för min egen hälsa, eftersom den hade bevisats ha fantastiska effekter på alla markörer när det gäller metabolt syndrom.

chris-4


Jag hade alltid oroat míg för att jag i framtiden skulle tappa kontrollen över min vikt, eftersom progressiv viktuppgång verkade vara normen i befolkningen. Dessutom, om jag skulle rekommendera en kostomläggning till mina akut sjuka patienter behövde jag testa på mig själv först.

Sedan jag började med LCHF har jag, för första gången i mitt liv, känt att jag har total kontroll över min vikt och min hälsa. Förutom en pågående minskning av fettmassa, uppskattar jag många andra hälsofördelar som ofrånkomligt kommer från att äta LCHF. Jag kommer att berätta mer i ett framtida inlägg.

Framåt med LCHF

Det var primärt drivkraften att förbättra vården för mina patienter som som tvingade mig att utforska nutritionsvetenskapen och uppskatta värdet av den här livsstilen som omfattar kolhydratsnål, riktig mat. Att se de långsiktiga handikappande effekterna av decennier av dåliga kostval var och är en kraftfull påminnelse om att mat spelar roll.

För mig finns ingen väg tillbaka… jag vet att kolhydratrestriktion är det rätta för mina patienter, liksom för andra som har tecken på insulinresistens. Genom att arbeta som läkare har jag förbundit mig till en livstid av att arbeta för att förbättra hälsan hos andra människor och jag känner nu till det mest effektiva redskap som finns när det gäller att förbättra människors liv. Samtidigt som jag delar med mig av min kunskap om nutrition till mina patienter som lider av konsekvenserna av decennier av usla kostråd, stör jag mig fortfarande på att jag har berövat mig själv riktig mat i så många år, nu när jag njuter av LCHF. Inget mer bröd med margarin för mig och inga fler våfflor med sirap för mina patienter.


Dr. Christopher Stadtherr

Mer

LCHF för nybörjare

Så kan du normalisera ditt blodsocker

Video om LCHF

Diabetes

Viktnedgång

Tidigare med dr Stadtherr

En dag i en LCHF-läkares liv

Inlägget Min väg till LCHF dök först upp på Kostdoktorn.

Borde de fettsnåla kostråden ha införts?

$
0
0


4,2 av 5 stjärnor5 stjärnor66%4 stjärnor16%3 stjärnor0%2 stjärnor0%1 stjärna16%6 röster81 visningar
Vi har i decennier fått rådet att begränsa intaget av mättat fett och istället öka intaget av kolhydrater. Men hade dessa rekommendationer verkligen vetenskapligt stöd? Finns det några skäl alls att begränsa intaget av naturliga fetter? Dr Harcombe ger dig hela bilden – och den är inte vad de flesta tror.

Se ett par minuter av intervjun ovan (transkription). Hela den 34 minuter långa föreläsningen med svensk text och transkription ser du här med provmånad eller medlemskap:

Borde de fettsnåla kostråden ha införts? – Dr Zoë Harcombe

Bli medlem (gratis att testa en månad) och du får omedelbar tillgång till föreläsningar, intervjuer, videokurser, frågor och svar, filmer och mycket mera. Du får också tillgång till vårt populära verktyg veckomenyer.

Video om kostråd

Om grunderna i LCHF

Mer

LCHF för nybörjare

Inlägget Borde de fettsnåla kostråden ha införts? dök först upp på Kostdoktorn.

Var Ancel Keys en bluff? Dr Harcombe om the Seven Countries Study, del 2

$
0
0
7c-ancel-1-1600×553

Använde den kände forskaren Ancel Keys missvisande statistik för att sätta igång det fettskrämda vansinnet, med sin ”Seven Countries Study”? Ja, säger många idag. Nej, säger en ny vitbok, skriven på uppdrag av organisationen True Health Initiative med kopplingar till veganrörelsen.

Är du intresserad av detaljerna? Dr Zoe Harcombe presenterar en detaljerad analys:

In den första delen diskuterade hon problemen med vitboken och nu går hon igenom den verkliga problematiken med ”Seven Countries”-studien:

Dr. Zoe Harcombe: The Seven Countries Study – Part 2

Tdigare

Var Ancel Keys en bluff? Dr Harcombe om the Seven Countries Study, del 1

”Tro inte på American Heart Association” — smör, rött kött och kokosolja kommer inte ta kål på dig

Video med dr Harcombe

Om kostråd

Om fett

Inlägget Var Ancel Keys en bluff? Dr Harcombe om the Seven Countries Study, del 2 dök först upp på Kostdoktorn.

Läkaren som inte låter sig tystas

$
0
0


5,0 av 5 stjärnor5 stjärnor100%4 stjärnor0%3 stjärnor0%2 stjärnor0%1 stjärna0%18 röster695 visningar
Kan det vara farligt för en läkare att prata kost med sina patienter? Så farligt att myndigheterna förbjuder honom att nånsin prata om kost igen?

Dr Gary Fettke är är en LCHF-budbärare som myndigheterna, i likhet med professor Tim Noakes i Sydafrika, har försökt att tysta. Allt detta bara för att han har gett sina patienter bra kostråd, som att överviktiga och de med diabetes bör undvika kolhydrater.

Som tur är vägrar dr Fettke att låta sig tystas. I vår intervju förklarar han vad som har hänt honom och varför det är en principsak att stå upp mot dogmatiska kostråd.

Se ett par minuter av intervjun ovan (transkription). Hela den 15 minuter långa intervjun med svensk text och transkription ser du här med provmånad eller medlemskap:

Läkaren som inte låter sig tystas – Dr Gary Fettke

Bli medlem (gratis att testa en månad) och du får omedelbar tillgång till föreläsningar, intervjuer, videokurser, frågor och svar, filmer och mycket mera. Du får också tillgång till vårt populära verktyg veckomenyer.

Video om LCHF

Mer

LCHF för nybörjare

Inlägget Läkaren som inte låter sig tystas dök först upp på Kostdoktorn.

Kostråd för vem?

$
0
0


Inga röster ännu!
Det är dags för en stor förändring av kostråden. Många mår mycket bättre med lågkolhydratkost. Vad betyder det för samhället?

Antonio Martinez II pratar om hur försäkrings- och livsmedelsindustrin behöver förändras, och att läkare måste få kunskap. Vi har inget val, folk dör och det kan även göra oss bankrutt. Vi måste inse att nuvarande kostråd har varit ett katastrofalt misstag.

Se ett par minuter av föreläsningen ovan (transkription). Hela föreläsningen med svensk text och transkription ser du här med provmånad eller medlemskap:

Kostråd för vem? – Antonio Martinez II

Bli medlem (gratis att testa en månad) och du får omedelbar tillgång till föreläsningar, intervjuer, videokurser, frågor och svar, filmer och mycket mera. Du får också tillgång till vårt populära verktyg veckomenyer.

Video om kostråd

Video om LCHF

Mer

LCHF för nybörjare

Inlägget Kostråd för vem? dök först upp på Kostdoktorn.

”Tro inte på American Heart Association”— smör, rött kött och kokosolja kommer inte ta kål på dig

$
0
0
la-1500678841-9ext8p1a0y-snap-image

Bör du fortfarande undvika mättat fett, som American Heart Association påstår i sina senaste råd?

Nina Teicholz gick noggrant igenom forskningen som stöder detta påstående. Så vad hittade hon? Tja, det verkar som att AHA kan behöva en verklighetskontroll:

Jag gick grundligt igenom AHAs utlåtanden med en hjärtspecialist, och vi drog följande slutsats: de var troligtvis mindre drivna av vetenskap, och mer av partiskhet, kommersiella intressen och ett behov av att på nytt bekräfta nästan 70 år av råd som är ”bra för hjärtat”.

Los Angeles Times: Don’t believe the American Heart Assn. — Butter, Steak and Coconut Oil Aren’t Likely to Kill You

Se också tabellen nedan – de senaste vetenskapliga genomgångarna hittar inga anledningar till att vara rädd för mättat fett.

DFc-mj3XoAENe0Q.jpg-large-1600×1029-copy

Tidigare med Nina Teicholz

Recension av What the Health: Grundlösa påståenden om hälsa

Finns det anledning att vara rädd för kokosolja?

Fett

Nina Teicholz

Inlägget ”Tro inte på American Heart Association” — smör, rött kött och kokosolja kommer inte ta kål på dig dök först upp på Kostdoktorn.

Hundratals kanadensiska läkare kräver ett slut på den fettsnåla kostdogmen

$
0
0
GettyImages-165688021-1600×1385

Det är dags att vi får ett slut på den fettsnåla kostdogmen. Det är dags att förändra de officiella kostråden som misslyckats med att förhindra – och kanske till och med har förvärrat – epidemierna av fetma och typ 2-diabetes.

Fler och fler läkare inser vad som behöver göras, och nu kräver hundratals kanadensiska läkare en förändring via ett öppet brev, underskrivet av 717 läkare och andra yrkesutövare inom hälsoområdet:

ChangeTheFoodGuide.Ca

Detta är en uppdatering av ett tidigare krav, och flerdubbelt fler personer skriver under. Det finns även nya motbevis av alla argument mot en förändring av kostråden.

Du kan skriva under en allmän namnlista som stödjer initiativet.

Tidigare

Tvåhundra kanadensiska läkare kräver kolhydratsnålare kostråd!

Att bekämpa fettfobin: Från fruktat till att återigen firas

Video om kostråd

Inlägget Hundratals kanadensiska läkare kräver ett slut på den fettsnåla kostdogmen dök först upp på Kostdoktorn.


Varför är det så svårt att äta nyttigt?

$
0
0

Varför är det så svårt att äta nyttigt? Ja, det är verkligen inte till hjälp att det är så oklart vad som verkligen är nyttig mat.

Den här videon driver med de tvära kasten när det gäller kostråd.

Anledningen? Det är mycket svårt, dyrt och tidskrävande att bevisa vilken mat som verkligen är nyttig för oss. Då den typen av studier saknas använder nutritionsläran svaga statisktiska samband från observationsstudier. De kan ”bevisa” i princip vad som helst, vilket leder till råd som förändras efter varje ny studie som dyker upp.

Lösningen? Medge att vi faktiskt inte vet och sluta låtsas att svaga statistiska samband bevisar någonting.

Tidigare

Kommer kokosolja att ta död på dig?

Att bekämpa fettfobin: Från fruktat till att återigen firas

Video om kostråd

Inlägget Varför är det så svårt att äta nyttigt? dök först upp på Kostdoktorn.

”Sluta att demonisera riktig mat”

$
0
0


4,2 av 5 stjärnor5 stjärnor70%4 stjärnor0%3 stjärnor20%2 stjärnor0%1 stjärna10%10 röster378 visningar
Är mättat fett farligt? Vad säger vetenskapen? Och om mättat fett inte är farligt, hur lång tid kommer det då att ta innan kostråden ändras?

Svaren får du i intervjun här med dr Zoe Harcombe. Man kan lugnt säga att få har gått igenom befintlig forskning om mättat fett så noga som hon har.

Se ett par minuter av intervjun ovan (transkription). Hela den 21 minuter långa intervjun med svensk text och transkription ser du här med provmånad eller medlemskap:

Sluta att demonisera riktig mat – Dr Zoe Harcombe

Bli medlem (gratis att testa en månad) och du får omedelbar tillgång till föreläsningar, intervjuer, videokurser, frågor och svar, filmer och mycket mera. Du får också tillgång till vårt populära verktyg veckomenyer.

Mer om kostråden

Video om LCHF

Mer

LCHF för nybörjare

Inlägget ”Sluta att demonisera riktig mat” dök först upp på Kostdoktorn.

Var Ancel Keys en bluff? Dr Harcombe om the Seven Countries Study, del 1

$
0
0
7c-ancel-1-1600×553

Använde den kände forskaren Ancel Keys missvisande statistik för att sätta igång det fettskrämda vansinnet, med sin ”Seven Countries Study”? Ja, säger många idag. Nej, säger en ny vitbok, skriven på uppdrag av organisationen True Health Initiative med kopplingar till veganrörelsen.

Är du intresserad av detaljerna? Dr Zoe Harcombe presenterar en detaljerad analys:

Dr. Zoe Harcombe, PhD: The Seven Countries Study – Part 1

Personligen anser jag att det är fastställt att Keys och hans samarbetspartners partiskhet bidrog till hur urvalet av länder gick till, vilket hjälpte dem att få det förutspådda resultatet.

Detta är emellertid mest intressant ur ett historiskt perspektiv, då den här typen av statistiska samband normalt ändå inte kan bevisa orsak och verkan.

Tidigare

Hundratals kanadensiska läkare kräver ett slut på den fettsnåla kostdogmen

”Tro inte på American Heart Association” — smör, rött kött och kokosolja kommer inte ta kål på dig

Video om kostråd

Om fett

Inlägget Var Ancel Keys en bluff? Dr Harcombe om the Seven Countries Study, del 1 dök först upp på Kostdoktorn.

Min väg till LCHF

$
0
0
GettyImages-598826866-1600×1067

Det här är ett översatt inlägg av Dr Christopher Stadtherr, sjukhusanställd allmänläkare som nyligen börjat samarbeta med Diet Doctor/Kostdoktorn.

Jag har ingen fantastisk framgångshistoria om att övervinna diabetes eller fetma med LCHF. Det var istället så att min LCHF-uppenbarelse inträffade på grund av ett lägligt möte med en enda diabetespatient… och hans frukostbricka med våfflor och frukt. Längs vägen har jag fått bekämpa en livstid av dåliga kostråd.

Jag, precis som det flesta andra de senaste 40 åren, var ett offer för den fettsnåla dogmen som i hög utsträckning har bidragit till den epidemi av insulinresistens vi nu har. Faktum är att jag föddes mindre än två veckor innan den ökända McGovern-rapporten släpptes, Dietary Goals for the United States, 1977, som svartmålade fett och kolesterol utan legitim vetenskap för att backa upp påståendena.

chris-1-800×797

Som barn minns jag att det var stort fokus på matens fettinnehåll, medan man brydde sig mindre om hur mycket socker jag åt. Undantaget var tandhälsa. Jag klandrar inte mina föräldrar, de försåg sin familj med “hälsosam”, fettsnål mat, köpte alltid mager köttfärs, tog bort skinnet från kycklingen och köpte lättmargarin istället för det gamla hederliga smöret.

Jag höll mig undan fettet, men minns att jag konsumerade stora mängder saft, juice och läsk. Gatorade, en annan sockerstinn dricka, ansågs OK eftersom den var utformad för idrottsmän som behövde fylla på med elektrolyter (faktum är att ingen brydde sig om att tonårskillar drack det som om det inte fanns någon morgondag, vare sig elektrolyter behövde återställas efter fysisk aktivitet eller ej).

chris-2-800×735Socker användes till och med som en belöning under min barndom och jag fick verkligen betala priset (fråga min tandläkare). För tusan, i skolan blev vi “avlönade” med fritt val av godis för att torka borden i matsalen en vecka. Vad kunde vara fel med att äta någonting som skolan gav mig? Men det var inte bara rent socker som orsakade problem; olika former av socker är byggstenar till alla kolhydrater.

Eftersom jag inte visste att kolhydrater inte var ett dugg bättre än socker, var jag en “carb junkie” som barn. Det är vad som inträffar när du försäker undvika fett. Jag kommer ihåg att ett av mina favoritmellanmål var ett par skivor bröd med med ett tjockt lager av det förskräckliga margarinet “I Can’t Believe It’s Not Butter” och jag visste var bröd hälsosamt. Fettsnålt – check. Fullkorn – check. Fibrer – check. Fleromättade fetter – check.

Striden med kolhydrater

Vi snabbspolar fram till mitt första år på läkarutbildnngen – jag hade lagt på mig de sedvanliga kilona på college efter att ha konsumerat mer än min rättmätiga del av pasta, varma mackor med ost och Mountain Dew i buffén i matsalen. Nu bodde jag själv och behövde laga min egen mat. Av bekvämlighet, begränsad av all tid jag la ner på mina studier, hemföll jag åt billig, snabblagad färdigmat, frusna burritos och spaghetti. På den kolhydratstinna kosten fortsatte jag att gå upp i vikt under hela min utbildning. Det kändes som om viktuppgång var någonting oundvikligt om jag inte la ner mycket tid och ansträngning på uthållighetssport som löpning eller cykling.

Jag kommer ihåg en gång då jag desperat ville gå ner några kilo inför en resa till Las Vegas. Jag kände vid den tiden till lågkolhydratkost, som Atkins, men med min konventionella utbildnng hade jag alltid trott att det var orimligt att förespråka bacon framför exempelvis ett äpple. Trots det gav jag mig på lågkolhydratkost en vecka innan min resa till Las Vegas, det tillsammans med större ansträngningar på gymmet gjorde att jag lyckades “tappa” ett par kilo. Den viktnedgången var emellertid inte varaktig eftersom jag återgick till min enkla, kolhydratrika kost så snart jag återvände. Kilona kom naturligtvis tillbaka.

Utbildning i näringslära

En av kurserna under mitt första år på läkarutbildningen var näringslära, samordnad av en professor från institutionen i biokemi. Mina klasskamrater brydde sig inte speciellt mycket om den kursen, den var mycket grundläggande och lärde ut kostpyramiden – förespråkade fullkorn och svartmålade mättat fett. Näringslära var för oss en mjuk vetenskap och innehållet var relativt tunt jämfört med det enorma stoff vi skulle lära oss.

Föreläsningarna i näringslära var så lågt prioriterade att när vi skulle välja en dag att ”skolka” för att istället åka skidor, valde vi att skippa dagen då det var många föreläsningar i näringslära, utan att vara bekymrade över att vi inte skulle kunna ta igen det vi missade. Jag njöt inte bara av skidåkningen den dagen, jag besparade också mig själv flera timmars trist förläsning med samma gamla innehåll som jag hört tidigare. Jag är faktiskt ganska glad att jag åkte på den där skidresan. Och alla blev godkända på kursen i näringslära.

Genom hela min läkarutbildning, upptäckte jag att hela nutritionsområdet avfärdades ordentligt av den medicinska professionen – det var tydligt både genom mina lärare och andra som jobbar inom vården. Läkare generellt brydde sig inte så mycket om kostens påverkan på patienternas hälsa. Det vanligaste var att läkare helt enkelt lämnade ifrån sig all diskussion om näringslära till dietisten och ingen förväntade sig heller att läkaren skulle vara mer engagerad än så i diskussionen om kost. Tyvärr är det fortfarande på det viset och det är förklaringen till varför så lite har förändrats under de senaste 40 åren.

Ät mindre, spring mer

Efter åratal på en kolhydratrik kost gick jag ganska självklart upp i vikt, men kände mig en smula hjälplös eftersom jag var alldeles för upptagen för att hinna träna när jag redan led redan av sömnbrist under läkarutbildningen och specialistutbildningen. Jag minns att jag under mitt tredje år på specialistutbildningen gjorde ett allvarligt försök att äta “nyttigt”. Med tanke på min konventionella utbildning innebar det fettsnålt. Trots att jag drack en Mountain Dew (46 g socker per burk) varje dag (den källa till koffein som jag föredrog), tänkte jag att jag gjorde något gott för mig själv genom att äta fettsnåla sallader till lunch. Salladen kombinerades alltid med en flaska juice – Blue Machine, som innehöll 40 g kolhydrater, av vilka 29 är rent socker. “Det är frukt, sa jag till mig själv” – ett offer för marknadsföring.

På något sätt, och trots den enorma mängden socker, lyckades jag gå ner ungefär 5 kilo under loppet av några månader, kanske ett bevis på hur metabolt förstörd jag var vid den tidpunkten. Om jag kunde gå ner i vikt med den sockerkonsumtionen (över 100 gram per dag), måste jag ju ha ätit ännu mer kolhydrater tidigare, då den här sockerladdade kosten tydligen var en förbättring.

Kalorier in, kalorier ut

Så fyllde jag 30. Tydligen drog det min uppmärksamhet till det faktum att jag hade lagt på mig en hel del under läkarutbildning och specialistutbildning. Jag fann inspiration i bodybuildingvärlden och bestämde mig för att gå ner mina överflödiga kilon. Jag sa adjö till Mountain Dew för gott och jag rensade upp min kost och började följa ett 40/40/20-upplägg av kolhydrater/protein/fett.

Påverkad av den konventionella kunskapen om hur man går ner i vikt, tränade jag hårt i flera månader: HIIT (High-Intensity Interval Training) på en crosstrainer nästan varje dag och tyngdlyftning varannan dag. Till slut blev jag av med fett och la på mig muskler, jag gick ner omkring 14 kilo, men jag var helt utmattad. Ännu värre, jag var totalt uttråkad av maten jag åt – mina måltider var förutsägbara och bestod av äggvitor och havregryn på morgonen, sedan begränsade portioner av kyckling och sötpotatispommes flera gåner om dagen. Till middag en sallad.

Jag fick en lärdom – att gå ner i vikt genom paradigmet ”kalorier in, kalorier ut” är plågsamt och ohållbart.

Min LCHF-uppenbarelse

Jag snabbspolar fram till för ett par år sedan när jag som sjukhusläkare uppmuntrades att utföra ett förbättringsprojekt och var på jakt efter patientomsorg som var i behov av förbättring. Jag ser fortfarande framför mig det tillfälle då jag kom in i ett patientrum en morgon efter att ha sett patientens förhöjda blodsocker från dagen innan, i spannet 13.9-16.7 mmol/l. Framför honom fanns en bricka med resterna av diebeteskost-frukost – en belgisk våffla, stor nog att fylla upp en mattallrik, lönnsirap och en skål med frukt. Som på bilden nedan:

chris-3

Väldigt mycket kolhydrater, var min tanke. Varför tillät vi så mycket kolhydrater i en måltid på diabeteskost? Varför tilläts mina patienter att äta så mycket kolhydrater? Våfflor?!? Med sirap?!? Jag kämpar med att kontrollera mina patienters blodsocker, samtidigt som någon matar dem med våfflor?!?

Eureka! Jag hade funnit mitt projekt. Den här upptäckten var helt obegriplig för mig. Stunden var intensiv och jag visste med en gång att jag hade en stor uppgift framför mig.

Samma sak hade hänt på alla sjukhus jag arbetat på tidigare och ändå hade jag aldrig uppfattat det absurda i situationen. Jag hade tagit en passiv roll när det handlade om näringslära och litade helt enkelt på att dietisterna tänkte på mina patienters bästa. Jag bestämde mig där och då för att lära mig allt jag kunde om kolhydrater och diabetes.

Att utforska LCHF-litteraturen

Så började min resa in i LCHF-världen, jag insåg att de amerikanska kostråden var (och fortfarande är) farliga och baserade mer på politik än på vetenskap. Jag önskade att jag hade insett för många år sedan vad “diabeteskost” verkligen innebar, snarare än att blint lita på att det fanns en vetenskaplig grund för dess utformning. För det första, var kom konceptet “consistent carbohydrates” från? Finns det någon vetenskap som stöder ett sånt förhållningssätt gentemot diabetes? (Inte egentligen och avsikten är bara att göra doseringen av insulin enklare.)

Efter att ha gått igenom litteraturen, inklusive alla referenser som citeras i artiklar och yttranden, var jag djupt besviken över att inse att det inte finns någon bra vetenskap som stöder de nuvarande kostråden för att hantera diabetes. I korta drag, det jag fick fram ur litteraturen är det här: The Standard American Diet (SAD) är så usel att VILKEN förändring som helst leder till förbättrad blodsockerkontroll. Bara att växla från snabba kolhydrater till långsamma är nog för att uppleva förbättringar. Men, den förändringen är inte nog. Det är i princip att jämföra med att byta ut vanliga cigaretter till light-cigaretter – mindre skadligt, men fortfarande skadligt.

När jag började ta mig igenom litteraturen som handlar om att hantera diabetes med kolhydratrestriktion, insåg jag att det verkligen finns en växande skara av teoretiker som har det sunda förnuftet att rekommendera kolhydratrestriktion när det gäller att hantera en störning i kolhydrattoleransen, alltså typ 2-diabetes. Mycket tack till personer som dr Eric Westman i North Carolina, dr Nuttall and dr Gannon vid VA i Minneapolis, Minnesota och dr Tim Noakes i Sydafrika, som alla arbetar hårt för att få fram vetenskapligt underlag för att visa på effektiviteten i kolhydratrestriktion när det gäller att hantera typ 2-diabetes.

Jag läste deras publikationer med en respektfull känsla av uppenbarelse och insåg att kolhydratrestriktion hade potential att göra enorm skillnad.

Allt verkade vettigt – vi behandlar glutenintolerans med att ta bort gluten ur kosten och vi behandlar laktosintolerans genom att ta bort laktos ur kosten. Men varför talar vi inte om för kolhydratintoleranta personer (typ 2-diabetiker) att det ska ta bort kolhydrater ur kosten? Det verkar som det mest grundläggande av allt. Trots mitt sansade tillvägagångssätt på sjukhuset har mitt initiativ att begränsa kolhydratintaget för de som lider av diabetes ruskat om mer än en dietist, om man säger så.

För mig fanns det odiskutabla bevis på att LCHF diet också var det bästa för min egen hälsa, eftersom den hade bevisats ha fantastiska effekter på alla markörer när det gäller metabolt syndrom.

chris-4


Jag hade alltid oroat míg för att jag i framtiden skulle tappa kontrollen över min vikt, eftersom progressiv viktuppgång verkade vara normen i befolkningen. Dessutom, om jag skulle rekommendera en kostomläggning till mina akut sjuka patienter behövde jag testa på mig själv först.

Sedan jag började med LCHF har jag, för första gången i mitt liv, känt att jag har total kontroll över min vikt och min hälsa. Förutom en pågående minskning av fettmassa, uppskattar jag många andra hälsofördelar som ofrånkomligt kommer från att äta LCHF. Jag kommer att berätta mer i ett framtida inlägg.

Framåt med LCHF

Det var primärt drivkraften att förbättra vården för mina patienter som som tvingade mig att utforska nutritionsvetenskapen och uppskatta värdet av den här livsstilen som omfattar kolhydratsnål, riktig mat. Att se de långsiktiga handikappande effekterna av decennier av dåliga kostval var och är en kraftfull påminnelse om att mat spelar roll.

För mig finns ingen väg tillbaka… jag vet att kolhydratrestriktion är det rätta för mina patienter, liksom för andra som har tecken på insulinresistens. Genom att arbeta som läkare har jag förbundit mig till en livstid av att arbeta för att förbättra hälsan hos andra människor och jag känner nu till det mest effektiva redskap som finns när det gäller att förbättra människors liv. Samtidigt som jag delar med mig av min kunskap om nutrition till mina patienter som lider av konsekvenserna av decennier av usla kostråd, stör jag mig fortfarande på att jag har berövat mig själv riktig mat i så många år, nu när jag njuter av LCHF. Inget mer bröd med margarin för mig och inga fler våfflor med sirap för mina patienter.


Dr. Christopher Stadtherr

Mer

LCHF för nybörjare

Så kan du normalisera ditt blodsocker

Video om LCHF

Diabetes

Viktnedgång

Tidigare med dr Stadtherr

En dag i en LCHF-läkares liv

Inlägget Min väg till LCHF dök först upp på Kostdoktorn.

Fettsnål kost kan ta död på dig, enligt den nya PURE-studien

$
0
0
butter_trans_NvBQzQNjv4BqqVzuuqpFlyLIwiB6NTmJwfSVWeZ_vEN7c6bHu2jJnT81

Kan fettsnål kost ta död på dig? En ny studie publicerad i den prestigefyllda medicinska tidskriften the Lancet är ytterligare en spik i kistan för de nuvarande fettskrämda och kolhydratstinna kostråden.

PURE-studien har följt över 135 000 personer i 18 länder på fem kontinenter i över sju års tid. De fann att de som äter mer kolhydrater dör tidigare. Ett högre intag av fett, å andra sidan, hade ett samband med längre liv. Detta stämde oavsett om fettet var omättat eller mättat – en hög konsumtion av alla typer av fett hade samband med längre liv.

De som undvek mättat fett hade dessutom en ökad risk för stroke, vilket kan innebära att mättat fett skyddar mot stroke.

Naturligtvis kan inte en observationsstudie som denna bevisa orsak och verkan. Det är ändå högst osannolikt att naturliga mättade fetter skulle vara någonting att oroa sig för när människor jorden runt som äter mest mättat fett lever signifikant längre!

Det här är alltså ytterligare en spik i kistan för de misslyckade fettsnåla kostråden. Eller, som the Lancet sammanfattar: i ljuset av dessa nya fynd borde kostråd över hela världen ses över.

Mer

Vill du prova på att äta mindre kolhydrater och mer fett? Ta en titt på vår stora LCHF-guide.

Tidigare

Hundratals kanadensiska läkare kräver ett slut på den fettsnåla kostdogmen

Att bekämpa fettfobin: Från fruktat till att återigen firas

Video om kostråd

Video om fett

Inlägget Fettsnål kost kan ta död på dig, enligt den nya PURE-studien dök först upp på Kostdoktorn.

Konserverade kostråd i vårt östra grannland

$
0
0

nystromYLE

Lasse Nybergh från Esbo i Finland fick diagnosen typ 2-diabetes för drygt sju år sedan. Han övergav snabbt de officiella kostråden som förespråkar upp till 60 procent kolhydrater. Hans diabetes är idag ett minne blott.

Programmet Spotlight gjorde ett reportage om honom för fyra år sedan och detta är är en sevärd och intressant uppföljare. I reportaget syns, bland måga andra, professor Fredrik Nyström och dr Andreas Eenfeldt.

Professorn i internmedicin Fredrik Nyström vid Linköpings universitet har hört många diabetikers berättelser under årens lopp. Vid sidan av sin forskning behandlar han också diabetespatienter.

– Det finns diabetespatienter som helt går över till LCHF och rapporterar om dramatiska förbättringar i olika värden, konstaterar Fredrik Nyström.

yle ARENAN: Spotlight: Konserverade kostråd

Svenska yle: ”Våra kostråd är fullständigt mot förnuftet”

Video om kostråd

Typ 2-diabetes

Grunderna i LCHF

Mer

LCHF för nybörjare

Diabetes – så kan du normalisera ditt blodsocker

Inlägget Konserverade kostråd i vårt östra grannland dök först upp på Kostdoktorn.

Skapade införandet av kostråden fetmaepidemin?

$
0
0


4,3 av 5 stjärnor5 stjärnor83%4 stjärnor0%3 stjärnor0%2 stjärnor0%1 stjärna16%6 röster367 visningar
Vetenskapsjournalisten Nina Teicholz är en av de som har grävt djupast när det gäller kostråden. Hon upptäckte att det inte handlar om näring, utan politik.

I den här föreläsningen diskuterar hon skälen till varför LCHF förkastas gång på gång, trots att bra forskning stödjer kosten.

Se ett par minuter av föreläsningen ovan (transkription). Hela den 35 minuter långa föreläsningen, med svensk text och transkription, ser du här med provmånad eller medlemskap:

Skapade införandet av kostråden fetmaepidemin? – Nina Teicholz

Bli medlem (gratis att testa en månad) och du får omedelbar tillgång till föreläsningar, intervjuer, videokurser, frågor och svar, filmer och mycket mera. Du får också tillgång till vårt populära verktyg veckomenyer.

Video om kostråd

Video om fett

Nina Teicholz

Mer

LCHF för nybörjare

Inlägget Skapade införandet av kostråden fetmaepidemin? dök först upp på Kostdoktorn.


Processen bakom kostråden är bristfällig

$
0
0
GettyImages-147033440-1600×1678

Hur är det möjligt att de officiella kostråden fortfarande framhåller en föråldrad fettsnål kost, trots bristen på vetenskapligt stöd? Här är ett möjligt svar.

Processen bakom kostråden är i grund och botten bristfällig och behöver förändras, menar en ny rapport av National Academies of Medicine. The Nutrition Coalition håller fullständigt med i en kommentar:

Jag hoppas verkligen att den här rapporten kommer att hjälpa oss att hitta en väg mot vetenskapsbaserade och effektiva kostråd som hjälper, inte stjälper, vårt välmående.

Jag ser att mina patienter blir friskare — går ner i vikt och till och med reverserar diabetes — genom att göra det aktuell forskning framhåller, vilket är raka motsatsen till vad kostråden förespråkar. Det är tydligt för mig som läkare att kostråden inte speglar den bästa och modernaste vetenskapen.
– Dr Sarah Hallberg, ordförande, the Nutrition Coalition

 

Video om kostråd

Fett

Tidigare

Fettsnål kost kanske kan ta död på dig, enligt den nya PURE-studien

Var Ancel Keys en bluff? Dr Harcombe om the Seven Countries Study, del 1

Inlägget Processen bakom kostråden är bristfällig dök först upp på Kostdoktorn.

Kostråden reflekterar inte vetenskapen

$
0
0


4,6 av 5 stjärnor5 stjärnor84%4 stjärnor0%3 stjärnor7%2 stjärnor7%1 stjärna0%13 röster594 visningar
Hur kan experter fortsätta att säga att smör är farligt när det inte finns vetenskapligt stöd för det?

Vetenskapsjournalist Nina Teicholz skapade nyligen mycket kontrovers med en artikel där hon hårt kritiserade de nuvarande kostråden i en prestigefylld medicinsk tidskrift, the British Medical Journal. Inte mindre än 180 dinosaurier av den gamla skolan uppmanar tidskriften att dra tillbaka artikeln.

BMJ stod dock bakom henne, eftersom de står för vetenskapen – ett stort steg i rätt riktning.

Men varför är kostråden fortfarande fast i det gamla? Varför är processen att basera kostråden på vetenskaplig grund så långsam? Och finns det något att göra åt det? Teicholz vet kanske bättre än någon annan och i den här intervjun förklarar hon.

Se ett par minuter av intervjun ovan (transkription). Hela den 16 minuter långa föreläsningen, med svensk text och transkription, ser du här med provmånad eller medlemskap:

Kostråden reflekterar inte vetenskapen – Nina Teicholz

Bli medlem (gratis att testa en månad) och du får omedelbar tillgång till föreläsningar, intervjuer, videokurser, frågor och svar, filmer och mycket mera. Du får också tillgång till vårt populära verktyg veckomenyer.

Video om kostråd

Mer

LCHF för nybörjare

Inlägget Kostråden reflekterar inte vetenskapen dök först upp på Kostdoktorn.

Vem vinner ekonomiskt på LCHF?

$
0
0


4,7 av 5 stjärnor5 stjärnor66%4 stjärnor33%3 stjärnor0%2 stjärnor0%1 stjärna0%3 röster285 visningar
Vem vinner på LCHF?

Dr John Schoonbee, Chief Medical Officer på ett av de största återförsäkringsbolagen i världen, Swiss Re, vill att människor ska ha ett val. Hans föreläsning handlar om LCHF och vad kosten kan betyda för mänskligheten och hur det passar in i bolagets vision.

Kostråd över hela världen måste förändras. Vad kommer det att betyda för den globala ekonomin?

Se ett par minuter av föreläsningen ovan (transkription). Hela den 37 minuter långa föreläsningen, med svensk text och transkription, ser du här med provmånad eller medlemskap:

Vem vinner ekonomiskt på LCHF? – Dr John Schoonbee

Bli medlem (gratis att testa en månad) och du får omedelbar tillgång till föreläsningar, intervjuer, videokurser, frågor och svar, filmer och mycket mera. Du får också tillgång till vårt populära verktyg veckomenyer.

Video om kostråd

Grunderna i LCHF

Mer

LCHF för nybörjare

Inlägget Vem vinner ekonomiskt på LCHF? dök först upp på Kostdoktorn.

Tim Noakes i förhör

$
0
0


4,5 av 5 stjärnor5 stjärnor66%4 stjärnor16%3 stjärnor16%2 stjärnor0%1 stjärna0%6 röster237 visningar
Dr Zoe Harcombe och Nina Teicholz var expertvittnen vid förhören i oktober 2016 och här är en översikt över vad som hände under förhören.

Det började med en tweet och en dietist anmälde Tim Noakes för att ha gett farliga kostråd på Twitter. Var råden okonventionella? Fanns det en patient-läkar-relation? Förhören pågick i tre år.

Professor Noakes ser fram emot den dagen när HPCSA kräver en genomgång av de kostråd dietister för närvarande lär sig att använda, och effekten på fetma- och diabetesepidemierna som förstör folks hälsa.

Tim Noakes i förhör – Dr Zoë Harcombe

Bli medlem (gratis att testa en månad) och du får omedelbar tillgång till föreläsningar, intervjuer, videokurser, frågor och svar, filmer och mycket mera. Du får också tillgång till vårt populära verktyg veckomenyer.

Video om kostråd

Video med Tim Noakes

Video om LCHF

Mer

LCHF för nybörjare

Inlägget Tim Noakes i förhör dök först upp på Kostdoktorn.

Ny studie: Grönsaker är nyttigare tillsammans med fet dressing

$
0
0
sns-dailymeal-1853491-istock-486456352-20171010

Tror du att du gör någonting positivt för din hälsa när du väljer fettsnål salladsdressing? Det är dags att tänka om!

En ny studie har funnit att du tar upp mer näring från grönsaker om du väljer en fullfet dressing, jämfört med en fettsnål.

Studien har fastställt grönsakernas biotillgänglighet – den andel näringsämnen som faktiskt tas upp av vårt matsmältningssystem efter att du ätit en viss typ av mat. Mat med låg biotillgänglighet ger inte din kropp speciellt mycket näring, medan en råvara med hög biotillgänglighet ger dig mer valuta för pengarna.

Biotillgängligheten på grönsaker med fullfet dressing var mycket högre än grönsaker utan fet dressing. Att äta grönsaker utan dressing kan alltså vara mindre effektivt för dig än att äta en fetare grönsaksmåltid.

 
Dessutom smakar sallader med fet dressing så mycket bättre. Ta en titt nedan på våra populäraste sallader med mycket fett!

Sallader

Mer

Video om fett

Inlägget Ny studie: Grönsaker är nyttigare tillsammans med fet dressing dök först upp på Kostdoktorn.

Viewing all 156 articles
Browse latest View live